Tidigare pristagare

De senaste årens pristagare.av miljöpriset Sländan:

2012: Malin Schreiber och Peterslunds ekoodling. Malin Schreiber som tillsammans med sin man Martin entusiastiskt satsat på småskalig ekologisk grönsaksodling. Peterslunds ekoodling i Björnlunda har sedan 2007 stadigt växt och satsningarna är djärva – nytt kylhus och ett nytt växthus som 2013 står färdigt att tas i bruk. Distributionen av grönsaker sker på ett för bygden nytt sätt – ett prenumerationssystem med grönsakslådor som för närvarande levereras till ett 60-tal kunder. Sommartid har Peterslunds ekoodling en öppen trädgårdsbutik och företaget finns representerat som en av producenterna på Bondens marknad i Nyköping – ibland även i Gnesta lanthandel. Vi premierar med glädje denna ambitiösa närodling – en förebild och inspiration för framtida generationer av grönsaksodlare.

2011: Ingrid och Lars Florén. Ingrid och Lars Florén var aktiva i bildandet av Föreningen Gutefåret 1977. Målet för föreningen har varit att hålla levande gutefår under så naturliga driftsformer som möjligt och att verka för att gutefårets rena lantrasegenskaper bevaras. Floréns har varit en viktig kugge i det framgångsrika arbetet med att sprida kunskap om gutefåret som lett till att besättningar idag finns över hela Sverige. Gutefåret är en del av vårt kulturarv. Det är en lantras med genbank av speciella egenskaper som utvecklats under mycket långa tider. Föreningen Gutefårets medlemmar har arbetat med målmedveten avel på rasrena och friska djur för att säkra och bevara deras speciella egenskaper för framtiden, egenskaper som gör gutefåret extremt anpassat till vårt klimat och vår natur. Skogs- och hagmarksbete var den vanligaste formen av betesdrift långt in på 1900-talet. Sedan dess har på kort tid betes- och slåtterarealerna i vårt land krympt från 2 miljoner hektar till ca 200000 hektar. Försvinner betesmarkerna mister vi en mängd enskilda arter av flora och fauna som är knutna till just de vegetationstyperna. Gutefåret är ett bra exempel på en vårdare av naturbetesmarkerna, där en rik flora och biologisk mångfald gynnas. Utan fårhållning, ingen inhemsk skinnindustri. Ingrid och Lars Florén har räddat Sveriges sista skinnberedningsnäring i Tranås och är nu två av fyra ägare. Företaget arbetar medvetet med en sträng miljöpolicy, där både lokala och globala miljöaspekter hela tiden finns med i utvecklingsarbetet. Vi är stolta över att få utdela årets Sländanpris till Ingrid och Lars Florén från Lilla Lergärdet i Kleva och vi önskar er all lycka med både gutefårhållningen, landskapsvården och skinnindustrin.

2008: Dorothée von Essen. Dorothée von Essen och hennes medarbetare har skapat ett tilltalande och attraktivt matställe med betoning på närodlat och matkvalitet i Gnesta. På restaurang Gnesta Strand har man lyckats förena ett koncept med vällagade, prisvärda luncher baserade på råvaror från trakten, med en mer kulinarisk och avancerad inriktning på kvällstid och vid beställningar. Matens innehåll är tydligt deklarerat och KRAV-produkter ges en framskjuten plats i restaurangen. Sist, men inte minst: Maten är god!

2007: Börje Persson. Börje Persson har med omutlig energi och djupt rotad kunskap lyckats rädda hemmanet Fräkenvassen från igenväxning, förbuskning och förfall. Fräkenvassens läge vid Axalaviken i norra Likstammen, mitt emot naturreservatet Utnäset, är av särskild betydelse för dess väl sammanhållna och tämligen orörda natur präglad av forna tiders artrikedom. Här har Börje Persson, huvudsakligen med handkraft, kärleksfullt återskapat ett leende skogsbetat haglandskap av 1800-talstyp. Om fler människor av Börje Perssons sort funnes skulle Sverige vara ett rikare land.

2006: Christer Lexell. Christer Lexell tilldelas miljöpriset ”Sländan” för sitt engagerade arbete inom skogsstyrelsen i Gnesta i samarbete med arbetsförmedlingen. Christer Lexell månar utöver det vanliga både om skogsmiljön och om de människor, arbetslag, som han handleder. Genom detta engagemang och intresse har skogsstyrelsen i Gnesta profilerat sig som verkligt goda naturvårdare, både vid uppdrag åt länsstyrelsen och vid konkurrensutsatta avverkningar åt andra uppdragsgivare. Det är vör fasta övertygelse att Christer Lexells goda föredöme och uppoffrande attityd betyder mycket för de människor som arbetar i hans arbetslag. Den känsla för skogens värden som Christer Lexell förmedlar är såväl en ovanlig pedagogisk gärning som praktiskt betydelsefull vid bland annat reservatsgallringar. Det bli en svår men oerhört angelägen uppgift för skogsstyrelsen att, när den dagen kommer, finna Christer Lexells efterträdare.

2005: Peter och Tobias Schneider. Peter och Tobias Schneider bedriver, professionellt, ekologisk biodling. Den ekologiska biodlingens strävan mot självförsörjande bisamhällen speglar mycket väl den allmänna strävan mot självförsörjning och mångfald som Naturskyddsföreningen prisar. Småskaligheten, den ekologiska profilen och biodlingen i sig, är ur Naturskyddsföreningens perspektiv viktiga och hedervärda ingredienser i den lokala naturvården. Naturskyddsföreningen i Daga-Gnesta gläds över den satsning och det vägval som Peter och Tobias Schneider gjort.

2004: Bernt Andersson. Bernt Andersson tillämpar på sin gård, närmast i museiform, ett lantbruk som huvudsakligen härrör från svunna tider. Det är oerhört viktigt att den här sortens exempel hela tiden finns så att omistliga kunskaper inte går förlorade. Bernt Andersson håller därtill den Nordsvenska rasen, vilket oroväckande få gör. SNF i Daga-Gnesta hoppas och tror att Bernt Anderssons verksamhet tjänar som inspirationskälla för kommande generationer lantbrukare.
Thomas Larsson. Thomas Larsson bedriver skogsbruk med häst i entreprenadform. Han visar härmed att ett skonsamt småskaligt skogsbrukande är möjligt och till och med ekonomiskt realistiskt i vissa fall. I ett långsiktigt tänkande, med hela skogsbiotoper framför ögonen, är det av yttersta vikt att den här sortens verksamhet vinner gehör. SNF i Daga-Gnesta hoppas att Thomas Larssons verksamhet ska inspirera andra.

2003: Stig Nordgren. Stig Nordgren har under decennier verkat i Björnlunda kvarn. I denna sin livsgärning möjliggör han för traktens och regionens lantbrukare att i liten skala framställa mjöl och, framför allt, att rensa egenskördade produkter till en kvalitet godkänd som utsäde. Stig Nordgren håller inte bara liv i kommunens sista funktionella kvarn utan är också en nödvändig länk i den kedja av bearbetningssteg som alla behövs för att möjliggöra en oberoende lokal livsmedelsproduktion. I en tid då centralisering av lantbruksnäringen närmar sig det absurda är Stig Nordgrens insatser ur Naturskyddsföreningens perspektiv varken mer eller mindre än ett hjältedåd.

2002: Robert Liljeson. Robert Liljeson värnar den biologiska mångfalden på sin gård i Öllösa. Han sköter nyckelbiotoperna på sina marker på ett sätt som gör honom till ett föredöme för markägare. Efter många överväganden och i samråd med andra markägare har denna positiva anda utmynnat i bildandet av naturreservatet Igelsjöskogen, där hotade arter har fått en fristad. Naturskyddsföreningen i Daga-Gnesta belönar med denna symbolhandling Robert Liljesons goda föredöme som markägare. Vi hoppas att hans sinne för skogliga värden inspirerar andra och att detta enkla bevis på uppskattning ska leda till fler insatser inom naturvården.

2001: Ulla-Britt Knutsson. Ulla-Britt Knutsson tilldelas miljöpriset ”Sländan” för sitt enträgna arbete att entusiasmera ständigt nya årskullar på Welandersborgsskolan i Björnlunda till ett miljöengagemang att ha med sig och dela med sig av i livet. Ulla-Britt tillhör de vardagshjältar förutan vilka upplysning i miljöfrågor aldrig omsätts i handling. Ulla-Britt arbetar dessutom som få för Welandersborgsskolans ”Gröna flagg” och det är vår förhoppning att denna utmärkelse sporrar till fortsatt miljöarbete med våra ungdomar.

2000: Förskolan De fyra årstiderna. Förskolan De fyra årstiderna har under flera år i praktiken genomfört ett viktigt miljöarbete på ett genomtänkt sätt. Här tillämpas i det dagliga arbetet såväl källsortering av sopor som energi- och vattenbesparing. Engångsmateriel har frångåtts, alla rengöringsmedel är miljömärkta och man har börjat införa närodlad och ekologiskt riktig mat. Barnen på De fyra årstiderna är på ett fint sätt med i det ekologiska synsätt som präglar verksamheten. Förskolan De fyra årstiderna är ett gott exempel som kan visa vägen för många andra.

1999: Konsum i Gnesta. Konsum i Gnesta har under lång tid utökat sitt sortiment av produkter framtagna efter principer som syftar till att leda samhället mot ekologisk uthållighet. Dessa produkter bereds allt mer plats och utgör idag ett betydande inslag i butiken, en utveckling som säkert kommer att fortsätta. Ett aktivt ställningstagande, från såväl distributörer som konsumenter och tillverkare, är nyckeln till framgång i omställningen till ett framtida hållbart samhälle. Konsum i Gnesta tar sitt ansvar på ett framsynt och föredömligt sätt.

Stora miljöpriset

2001: Kerstin Landin Naturskyddsföreningen i Daga-Gnesta tillerkänner Kerstin Landin föreningens särskilda utmärkelse för osedvanligt engagerat och till synes outtröttligt miljöarbete under årtionden. Kerstin Landin verkar sedan 1970-talet inom föreningar, politiskt och privat i natur- och miljöskyddsfrågor, i ord och handling. Hennes insats är sammantaget unik då det gällt att driva framtagandet av långsiktiga miljöstrategier likaväl som punktvisa handlingar på det lokala planet. Naturskyddsföreningen i Daga-Gnesta är imponerade och tacksamma över den kraft som Kerstin Landin står för. Det är vår förhoppning att detta erkännande ska uppmuntra till fortsatta bedrifter inom natur- och miljövård i Gnesta kommun.